Faktagranskad av: Göran Bjelk, Product Manager Climate Control
I korthet
- Filterfläktar och luft/luft-värmeväxlare kyler bara när det är svalare runt skåpet än inne i det. Är det varmare ute krävs kylaggregat eller luft/vatten-värmeväxlare.
- I dammiga, fuktiga eller oljiga miljöer behövs ett slutet kretslopp, där omgivningsluften aldrig når elektroniken.
- Kylbehovet är komponenternas förlusteffekt minus den värme som skåpets yta själv leder bort. I varm omgivning tillför ytan värme och kylbehovet växer.
- De flesta problem beror på luftflödet i skåpet, inte på aggregatet. I Rittals fältstudie av cirka 400 installationer saknade 93 procent riktad kalluftsstyrning.
Varför behöver apparatskåp klimatiseras?
Apparatskåp behöver klimatiseras eftersom komponenterna i skåpet avger värme som måste ledas bort. Värmen kallas förlusteffekt och mäts i watt (W). Leds den inte bort stiger innertemperaturen tills elektroniken når sin gräns, med fler driftstopp och kortare livslängd som följd.
Klimatisering behövs när den interna temperaturen riskerar att överstiga komponenternas tillåtna arbetstemperatur, vilket kan leda till driftstopp och förkortad livslängd.
Förlusteffekt är den del av den tillförda elenergin som blir värme i stället för nytta. Frekvensomriktare, nätaggregat och styrsystem står för merparten. När skåpen packas allt tätare blir värmelasten högre, samtidigt som det blir svårare för luften att cirkulera mellan komponenterna.
Som tumregel kan en höjning av drifttemperaturen med 10 °C halvera komponenternas livslängd och fördubbla antalet funktionsavbrott. Men värmen är inte det enda hotet mot elektroniken i ett apparatskåp. Klimatiseringen ska också skydda mot:
- Kondens, som bildas när skåpet svalnar under luftens daggpunkt och kan ge krypströmmar och korrosion.
- Damm, olja och fukt i omgivningsluften, som sätter igen kylflänsar och filter och leder till överhettning.
Vilken innertemperatur som är acceptabel styrs av komponenternas datablad. I många installationer används 35 °C som börvärde, det vill säga den temperatur klimatiseringen ska hålla.
Vilka metoder finns för att kyla ett apparatskåp?
Det finns fem huvudmetoder för att kyla ett apparatskåp: passiv värmeavledning genom skåpväggarna, filterfläkt, luft/luft-värmeväxlare, kylaggregat och luft/vatten-värmeväxlare med chiller. Vilken metod som passar avgörs främst av förlusteffekten, hur varm omgivningen är jämfört med önskad innertemperatur och hur ren luften runt skåpet är.
Valet av kylmetod beror på hur mycket värme som utvecklas i apparatskåpet, omgivningstemperaturen och kraven på kapslingsklass och energieffektivitet.
Grundprincipen är enkel: filterfläktar och luft/luft-värmeväxlare kan bara kyla när omgivningen är svalare än den temperatur skåpet ska hålla. Kylaggregat och luft/vatten-värmeväxlare kyler även när det är varmare runt skåpet än inne i det.
Tabellen jämför de fem metoderna: när de fungerar, om de har slutet kretslopp och vilken miljö de passar för.
| Metod | Fungerar när omgivningen är | Slutet kretslopp | Passar för | Exempel hos Rittal |
|---|---|---|---|---|
| Passiv värmeavledning | Klart svalare än innertemperaturen | Ja | Låg förlusteffekt i stora skåp | Skåpets egna väggar, inga tillbehör |
| Filterfläkt | Svalare än innertemperaturen | Nej | Ren och torr luft, måttlig förlusteffekt | Filterfläktar |
| Luft/luft-värmeväxlare | Svalare än innertemperaturen | Ja | Dammig eller fuktig miljö, måttlig förlusteffekt | Luft/luft-värmeväxlare |
| Kylaggregat | Även varmare än innertemperaturen | Ja | Hög förlusteffekt, varm, oljig eller smutsig miljö | Kylaggregat för apparatskåp, t.ex. Blue e+ |
| Luft/vatten-värmeväxlare med chiller | Även varmare än innertemperaturen | Ja | Mycket hög förlusteffekt, många skåp, lokaler som inte får värmas upp | Luft/vatten-värmeväxlare |
Öppet eller slutet kretslopp
Öppet kretslopp betyder att omgivningsluften sugs in i skåpet, som med en filterfläkt. Slutet kretslopp betyder att luften i skåpet hålls åtskild från luften utanför och att värmen förs över via en värmeväxlare eller ett kylaggregat. I dammiga, fuktiga eller oljiga miljöer behövs ett slutet kretslopp för att föroreningarna inte ska nå elektroniken.
En filterfläkt påverkar också kapslingsklassen. När skåpet får öppningar för luft avgörs skyddet av fläkten och filtret, inte längre av skåpet självt.
Så fungerar kylaggregat och luft/vatten-värmeväxlare
Ett kylaggregat fungerar som ett kylskåp. Ett köldmedium tar upp värme ur skåpluften och avger den till omgivningen, driven av en kompressor. Därför kan ett kylaggregat hålla skåpet svalare än luften runt omkring.
En luft/vatten-värmeväxlare för i stället över värmen till vatten, en så kallad köldbärare, som kyls centralt i en chiller.
Luft/vatten-värmeväxlare är särskilt lämpliga i miljöer med höga krav på kapslingsklass och driftsäkerhet, exempelvis inom livsmedelsindustri, processindustri, vattenverk, energianläggningar och annan kritisk infrastruktur.
Frikyla innebär att chillern använder kall uteluft för att kyla vattnet utan att kompressorn behöver gå, vilket sänker energiförbrukningen under den kalla delen av året.
Inne i skåpet kan tvärströmsfläktar jämna ut temperaturen och ta bort varma zoner. De kyler inte skåpet, men gör att den kylning som finns når alla komponenter.
Hur räknar man ut kylbehovet i ett apparatskåp?
Du räknar ut kylbehovet genom att ta komponenternas samlade förlusteffekt och dra av den värme som skåpets yta själv leder bort. Är det svalare ute än inne hjälper skåpväggarna till och kylbehovet blir mindre. Är det varmare ute än inne tillför väggarna värme, och kylbehovet blir större än själva förlusteffekten.
För att räkna ut kylbehovet behöver du:
- samlad förlusteffekt i watt, från komponenternas datablad
- önskad innertemperatur
- högsta omgivningstemperatur
- skåpets mått
- hur skåpet står uppställt: fristående, mot vägg eller i rad
Formel för kylbehov
Kylbehov = förlusteffekt − k × A × (Ti − Tu)
Tabellen visar vad varje beteckning i formeln står för och vilken enhet den har.
| Beteckning | Betydelse | Enhet |
|---|---|---|
| Kylbehov | Den kyleffekt klimatiseringen måste klara | W |
| Förlusteffekt | Komponenternas samlade förlusteffekt | W |
| k | Värmegenomgångstal (k-värde), alltså hur bra skåpväggen leder värme | W/(m²·K) |
| A | Skåpets effektiva yta enligt IEC/TR 60890. Den beror på uppställningen, eftersom ytor mot vägg eller grannskåp leder bort mindre värme. | m² |
| Ti | Önskad innertemperatur | °C |
| Tu | Högsta omgivningstemperatur | °C |
Räkneexempel: kylbehov för ett fristående skåp
Exemplet gäller ett fristående skåp i lackerad stålplåt, där omgivningen är varmare än den temperatur skåpet ska hålla. Tabellen visar indata för beräkningen.
| Indata | Värde |
|---|---|
| Uppställning | Fristående |
| Mått (B × H × D) | 600 × 2 000 × 500 mm |
| Förlusteffekt | 800 W |
| Önskad innertemperatur, Ti | 35 °C |
| Högsta omgivningstemperatur, Tu | 40 °C |
| k-värde för lackerad stålplåt | 5,5 W/(m²·K) |
Beräkning av kylbehov steg för steg
- Effektiv yta. För ett fristående skåp ger IEC/TR 60890 formeln A = 1,8 × H × (B + D) + 1,4 × B × D, med måtten i meter: 1,8 × 2,0 × (0,6 + 0,5) + 1,4 × 0,6 × 0,5 ≈ 4,4 m².
- Värme genom ytan. k × A × (Ti − Tu) = 5,5 × 4,4 × (35 − 40) ≈ −121 W. Minustecknet betyder att ytan tillför värme, eftersom det är varmare ute än inne.
- Kylbehov. 800 W − (−121 W) ≈ 920 W.
- Val av aggregat. Aggregatet ska klara minst 920 W vid 35 °C inne och 40 °C ute. Jämför med kyleffekten i aggregatets datablad vid samma temperaturer. Dimensionera efter det beräknade behovet utan stor säkerhetsmarginal, eftersom överdimensionerade aggregat är ett av de vanligaste felen.
Tips!
När behöver ett apparatskåp värme?
Ett apparatskåp behöver värme när det finns risk för kondens, det vill säga när skåpet kan svalna under luftens daggpunkt, eller när komponenterna kräver en lägsta drifttemperatur. Risken för kondens är störst i utomhusskåp och i lokaler med stora temperaturväxlingar mellan dag och natt.
Två sorters kondens
- Kondens i skåpet är ett problem. Den bildas när skåpet svalnar under daggpunkten och kan ge krypströmmar och korrosion. Den förhindras med en skåpvärmare.
- Kondensvatten från kylaggregatet är normalt. Det bildas när aggregatet kyler skåpluften och fukten i luften fälls ut. Det är en del av kylprocessen. Blue e+ har inbyggd avdunstning av kondensvattnet som standard från 300 W kyleffekt, så att vattnet inte behöver ledas bort.
Daggpunkten är den temperatur där fukten i luften övergår till vatten. Ett typiskt förlopp är en varm och fuktig dag som följs av en kall natt: när skåpet svalnar under daggpunkten bildas droppar på skåpets insida.
Lösningen är en skåpvärmare som håller innertemperaturen över daggpunkten. Vi har värmeelement för apparatskåp för både inomhus- och utomhusskåp. Skåpvärmaren styrs av en termostat eller en hygrostat, och tabellen visar skillnaden.
| Styrning | Reagerar på | Slår på värmen när | Rekommenderas för |
|---|---|---|---|
| Termostat | Temperaturen i skåpet (°C) | Temperaturen sjunker under det inställda värdet | Exakt temperaturreglering och skydd mot för låg temperatur |
| Hygrostat | Den relativa luftfuktigheten i skåpet (%) | Luftfuktigheten stiger över det inställda värdet | Skydd mot kondens på komponenterna |
Vanliga misstag vid klimatisering av apparatskåp.
De vanligaste felen vid klimatisering av apparatskåp handlar om luftflödet, inte om själva aggregatet. Det visar Rittals fältstudie av cirka 400 installationer. Den kalla luften når inte de varma komponenterna, aggregaten är överdimensionerade och filtren byts för sällan.
Tabellen visar hur stor andel av installationerna i fältstudien som hade respektive fel, och hur du undviker det.
| Fel | Andel av installationerna | Så undviker du det |
|---|---|---|
| Ingen riktad kalluftsstyrning | 93 % | Led den kalla luften med luftkanaler direkt till de komponenter som blir varmast. |
| Varma komponenter utanför luftströmmen | 64 % | Placera de varmaste komponenterna mellan aggregatets utlopp och inlopp. |
| Aggregatet går på under 20 % belastning | 50 % | Dimensionera efter beräknat kylbehov i stället för med stor säkerhetsmarginal. |
| Kraftigt nedsmutsade filtermattor | 40 % | Kontrollera filtermattorna vid varje underhållsrunda och byt dem så snart luftflödet minskar. |
| Luftkortslutning | 19 % | Se till att den kalla luften inte går direkt tillbaka in i aggregatets inlopp. |
| Hinder vid in- eller utlopp | 18 % | Håll fritt framför aggregatets öppningar, både inne i skåpet och utanför. |
Kalluftsstyrning betyder att den kylda luften leds till rätt ställe i skåpet i stället för att spridas fritt. Luftkortslutning betyder att kall luft från aggregatet sugs tillbaka in i det innan den har kylt något.
Vill du gå igenom valet steg för steg finns Rittals beslutshjälp för klimatisering.
Så minskar du energiförbrukningen för klimatisering av apparatskåp.
Energiförbrukningen för klimatisering av apparatskåp minskar mest när kylaggregatets kompressor går så lite som möjligt. Moderna kylaggregat gör det med två tekniker: inverterreglering, som anpassar kompressorns varvtal efter behovet, och passiv kylning med värmerör, som leder bort värme helt utan kompressor när det räcker.
Ett värmerör (heat pipe) är ett slutet rör med köldmedium som flyttar värme utan pump eller kompressor. I den varma änden förångas köldmediet och tar upp värme. Ångan stiger till den svala änden, kondenserar och avger värmen, och vätskan rinner sedan tillbaka. Värmeröret kan bara leda bort värme när det är svalare runt skåpet än inne i det.
I kylaggregatet Blue e+ startar kompressorn bara när den passiva kylningen inte räcker.
Valet av köldmedium påverkar också klimatet. GWP (Global Warming Potential) anger hur mycket ett ämne bidrar till växthuseffekten jämfört med koldioxid.
Energi och köldmedier i siffror
- Blue e+ ger i genomsnitt 75 procent lägre energiförbrukning än konventionella kylaggregat.
- I ett fälttest i ett aktivt elskåp hos SKF i Göteborg gav Blue e+ 76,5 procent bättre energieffektivitet än våra tidigare aggregat. Det motsvarade en besparing på över 3 300 kWh per aggregat och år.
- Från och med den 1 januari 2027 får nya kylaggregat och chillrar med en kyleffekt upp till 12 kW bara innehålla köldmedier med GWP under 150, enligt EU:s F-gasförordning (EU) 2024/573.
- Undantag: om säkerhetskraven på uppställningsplatsen inte tillåter ett sådant köldmedium får GWP vara upp till 750.
- Aggregat som redan är installerade får fortsätta användas.
- Vi ställer om Blue e+ till köldmediet R-1234yf, som har GWP 0,5. Där undantaget gäller finns aggregat med R-513A, som har GWP 631.
Vanliga frågor om klimatisering (FAQ)
Hur varmt får det bli i ett apparatskåp?
Gränsen bestäms av komponenterna och står i deras datablad. I många installationer används 35 °C som börvärde för innertemperaturen, vilket ger marginal för de flesta komponenter.
Som tumregel kan varje höjning av drifttemperaturen med 10 °C halvera livslängden på elektroniska komponenter. En lägre och jämnare temperatur bidrar därför till längre livslängd och färre driftstopp.
När räcker en filterfläkt och när behövs ett kylaggregat?
En filterfläkt räcker när luften runt skåpet är ren, torr och svalare än den temperatur skåpet ska hålla. Är omgivningen varmare än önskad innertemperatur behövs ett kylaggregat. Är luften dammig, fuktig eller oljig men sval räcker ofta en luft/luft-värmeväxlare, som arbetar med slutet kretslopp.
Hur räknar man ut kylbehovet för ett apparatskåp?
Kylbehovet är förlusteffekten minus den värme som skåpets yta leder bort: kylbehov = förlusteffekt − k × A × (Ti − Tu).
Du behöver förlusteffekten i watt, önskad innertemperatur, högsta omgivningstemperatur samt skåpets mått och uppställning. För en exakt beräkning med dokumentation finns Rittals kostnadsfria verktyg RiTherm.
Hur förhindrar man kondens i ett apparatskåp?
Kondens förhindras genom att temperaturen i skåpet hålls över luftens daggpunkt. Det görs med en skåpvärmare som styrs av en termostat eller en hygrostat. Ett tätt skåp med slutet kretslopp minskar dessutom mängden fuktig luft som kommer in. Risken är störst i utomhusskåp och i lokaler med stora temperaturväxlingar.
Vad är skillnaden mellan luft/luft- och luft/vatten-värmeväxlare?
En luft/luft-värmeväxlare för över värmen från skåpluften till omgivningsluften och fungerar bara när det är svalare ute än inne. En luft/vatten-värmeväxlare för över värmen till vatten som kyls i en chiller. Den fungerar även i varm omgivning och värmer inte upp lokalen. Båda arbetar med slutet kretslopp.
Hur ofta behöver filtermattorna bytas?
Det finns inget fast intervall, eftersom det beror på hur mycket damm och olja som finns i luften. Kontrollera filtermattorna vid varje underhållsrunda och byt dem när de är synligt smutsiga eller luftflödet minskar. I Rittals fältstudie av cirka 400 installationer hade 40 procent kraftigt nedsmutsade filtermattor.
Behöver du hjälp att välja rätt klimatisering?
Göran Bjelk
Product Manager Climate Control